Äntligen börjar det lossna… men så…

Äntligen börjar träningen lossna! MEN så går Kenny och får kennelhosta! Aldrig kul när de är sjuka, men som tur är blev det aldrig särskilt allvarligt. Har ju å andra sidan ingen erfarenhet av kennelhosta, men av vad jag kunde läsa mig till så kunde de ha varit mycket värre. Som tur är så är ju båda vaccinerade! (Tråkigt är att Kenny nog har smittat Milla! Hon var tyvärr inte vaccinerad, och enligt mamma hostar hon rätt kraftigt…. Hoppas bara hon inte blir värre, hon är ju ändå 12! Men som tur i bra kondition! Vi håller tummarna!)

Det trista är ju att vi nu är isolerade… Har börjat träna med Caroline, Mika, Christina och Marie och hade ett jättebra träningspass med Majje, kommendering i några av tvåans moment! Fick lite bra tips av Caroline, och lite att tänka på inför trean! Hon sådde även ett frö, kanske dags att tävla snart… Och faktiskt så sitter ju momenten, fortfarande lite finputs kvar, men det hinns nog med inför tävling! Har tittat på lite tävlingsdatum, men inte amält till nåt än.

Igår gick jag igenom alla momenten i tvåan med Majje (förutom hoppet eftersom jag tränade på vår grusplan här hemma..) och han gå så otroligt bra just nu! Vi behöver bara lite platsliggningar med fler hundar (har inte legat plats sen oktober). Och så snurrade Majje till det på fjärrdirigeringen, tror han var trött, för det var i slutet av träningspasset.. Men.. lagd Majje ligger var resultatet… kommando sitt förstod han inte alls.. hade lika gärna kunna sagt äppelmos… Men testade idag igen, innan han hann bli altför trött, och då gick det bättre! Fortfarande lite osäkert vid några byten, men det gick mycket bättre! Tänkte mycket på min handrörelse, hur jag gör, vilket påverkar lite hur Majje reagerar. Något att fortsätta utreda! 😉

Krypet går frammåt också! Han är lite hög, men vi kan alla gånger krypa de fyra meter som är i lägre! 🙂 Tänkte jag ska testa att låta honom krypa under grejjer här hemma, tex stolar mm. och se om det hjälper…
Skallet har släppt på riktigt! Majje skäller vid två tillfällen, om någon ringer på dörren, och om jag blåser på honom med hårfönen. Skällandet vid dörren vill jag inte ”belöna”, så jag tog hårfönen, laddade upp med korv, och så blåste jag lite på honom. Först blev han bara frustrerad och typ gnällpep, men när sen första skallet kom var jag beredd och klickade…. Lite osäkert skällde han åter när jag blåste på honom, och sen när han fattade att det faktiskt var okej att skälla blev det ju lite kul. Tränade två gånger till inne, men då med avstängd hårför. Igår testade jag ute, utan hårfön. När jag först sa skall förstod han inte riktigt, men med min mest spännande röst fick jag honom till skall!!!! 🙂 Avvaktade sedan för att få honom att fortsätta skälla, först lite tvekan, men sen så! Det ska nog gå det där också!

Kenny då? Han har gått så sjukt mycket frammåt den senaste tiden!! Helt otroligt hur det bara släppt, och SÅÅÅÅÅ underbart! Från att det faktiskt varit sisådär kul att träna med Kenny, är det nu riktigt kul! Det som hjälpt mest är nog faktiskt att han nu har större beägenhet att komma tillbaka med leksaker, tidigare har han velat ha dem för sig själv och sprungit runt och belönat sig själv… Något som jag får toknippran av, det bara kryper i kroppen på mig av irritation… vilket ledde till att jag nästan inte alls belönade med lek… Det blev helt enkelt för mycket (och tråkigt) jobb med att få in honom.. Men godis är ju inte det bästa i världen (Kenny är väldigt lik Majje där!) och det finns så mycket annat roligt… Men efter mycket byteslek, jag har verkligen ansträngt mig för att vara så rolig som möjligt.. och sakta men säkert började Kenny komma tillbaka till mig! Men inte helt självklart. Igår testade jag en ny väg, istället för bara lock och pock för att få tillbaka honom till mig, sa jag till i lite skarpare ton, att ”hör du! kom hit nu”, och faktiskt så kom han, och så blev det ju världens kalas hos mig! Fortsattemed den taktiken idag, och börjar se mer och mer tendenser till att han vill komma till mig!

Jag vill att hundträningen ska vara rolig, både för hundarna och mig, och försöker att undvika att vara hård och negativ. Men ibland hjälper det faktiskt att säga till vad som inte är okej, och vad jag vill istället! Som nu med Kenny och komma in med leksaker. Likadant var det med Majje, ett tag stoppade han farten vid inkallningar och budföringar genom att sätta upp tassarna på mitt/mottagarens ben. Vilket resulterade att man vid långa sträckor nästan ramlade omkull.. Jag tränade ingångar, försöker visa med handen.. höll på med det ganska länge, när jag till slut en dag fick nog, sa bestämt ”nej” när han hoppade, gjorde om inkallningen, och sen dess har han nog inte stoppat så mer än max 10 gånger!

Men åter till Kenny! Nu när jag kan belöna mer med leksak får jag med honom på ett helt annat sätt! Han har en rätt bra fotposition, lite långt ut ibland, men inte för långt fram! Tänk va mycket roligare det kan bli av lite lek!

Av någon anledning har jag den senaste tiden börjat använda ordet rätt, som komplement till bra. För Majje är det likställt med bra. Men för Kenny har rätt blivit mycket mer värt! Hade tagit in Kenny i fotposition, hade tänkt ta ett steg och gå, men han satt så bra och tittade på mig, så jag ville bara berömma det, sa RÄTT, och Kenny spratt till! Typ flög en meter bak och tittade förväntat på mig och runtomkring efter leksaken! Gulleplutt! Verklig förväntan på ordet! Härligt!

Har börjat leka med tanken att kanske tävla nåt med Kenny till hösten, hade egentligen planerat att vänta till nästa vår… MEN han är ju så på att jag inte kan låta bli att leka med tanken! 😉 Vi har mycket, mycket kvar tills vi ens är i närheten av att vara startklara, men det kan ju inte skada med några mål! 😉

Nu väntar vi bara på att den ofrivilliga isoleringen ska vara över, så vi kan träna med våra härliga träningkompisar igen!

Träning och träningssug

Träningssuget har under en tid varit sisådär, men nu börjar det äntligen börjat vända!

Förra helgen (påskhelgen) for vi runt hit och dit. Långfredagen till Fagersta och Peters föräldrar, för att hundarna skulle få utlopp för lite energi tog vi en promenad och stannade på en skolgård och tränade lite. Det var nog då träningssuget kom tillbaka på riktigt! Det har varit många delar i träningen som har stått lite stilla, men som nu äntligen börjar vända!

Påskaftonen tillbringade vi i Köping, Martina fyllde år så vi var bjudana på kalas!
På påskdagen packade vi in hundarna i bilen och åkte till Örebro för lite träning med Pia och hennes träningskompisar. Uppletande och sök blev det! Kenny har inte riktigt fattat uppletandet än, börjar nog släppa lite, men mängdträning behövs nog!

Söket gick bra för både Majje och Kenny! Majje gjorde några riktigt fina tomskick, något vi jobbar på just nu! Och Kenny jobbade ut bra i rutan och sökte av riktigt fint!

På annandagen åkte jag och Kenny ut till Färingsö för vallning! Kenny har ju träffat får en gång tidigare, men det var ju ett tag sen (november) och inget som verkade finnas kvar i minnet. Först fick han träffa fåren i en lite fålla, och han har helt klart intresse för fåren! Andra vändan fick han träffa fåren som var i större delen av ridhuset, tanken med det var att om fåren rör sig lite mer kommer han nog tycka de är ännu mer intressanta! Kenny var lite osäker på vad han skulle göra, och började då skälla på fåren, och han skällde mycket! Men tydligen gjorde inte det så mycket, Lisbeth menade att när poletten väl trillar ner så kommer skällandet försvinna… Kul var att han vågade gå mellan fåren och stängslet, med lite hjälp från mig! Och när ena fåret sänkte huvudet och glodde på honom skällde han till och gjorde lekinvit, men han backade inte!
Vi gick in till fåren en tredje gång, men då fanns det inte mycket kvar i huvudet, plutten var för trött! Märktes att det var något nytt för honom, dessutom är det nog en vanesak att sitta på läktaren också, bland andra hundar och vänta på sin tur!

Efter vallningen åkte jag hem till världens bästa Peter som lagom till jag kom hem la köttet på grillen! Liten paus med mat, och sen tog jag Majje och mötte upp med Mika och Christina på SoSu Bk för lite lydnadsträning. Det gick sådär, kryp var ett moment jag ville köra, men Majje var lite kinkig med att ligga och krypa i snön, så det blev inget bra… Men härligt väder och kul att komma igång att träna med andra!

I onsdags åkte jag och Caroline ut och spårade! Härligt med årets första snö, men det var mer snö än vi räknat med, skiljer ganska mycket på snömängden på bara några mil… Majje fick ett spår på ca 600m med 5 pinnar. I början gick han jättefint, med låg nos och väldigt bra i spåret. Efter andra pinnen började han bli lite trött, tror han tog ut sig i början, han gick ut rätt hårt 😉 Och då gick han som i serpentiner, men följde ändå spåret. Han missade en pinne, men lyckades ändå ta två pinnar och jobba sig igenom vinklar!
Vinklar var ju det som var lite svårt i höstas, han har så bråttom så han bara fortsätter rakt på, missar att spåret svänger och så är det lite klurigt att jobba sig tillbaka. Så fler vinklar, och så måste jag lära mig att låta honom jobba, och inte styra honom.

Kenny fick två korta spår. Det första spåret var ca 30-40m, med två leksaker. Det märktes att Kenny inte spårat på jättelänge (senast i början av november) och han var lite ofokuserad, allt från att han gick med nosen som en damsugare i spåret till att han tittade upp på mig och Caroline som han sa ”åh, är ni också här, va kul”, till att han tittade runtomkring, på träd, fåglar mm. Som sagt okokuserad. Det andra spåret var nog omkring 80-100m, med två apporter i, och en banansväng. Fram till första apporten gick han jättefint, som om han kom på vad det var han skulle göra. Han tog apporten fint! Och han jobbade sig igenom banansvängen rätt bra i början, men tappade lite i slutet! Men sen blev han lite trött och det gick sisådär fram till andra apporten.
Så till nästa gång ska Kenny få ett kortare spår, ev godisspår, för att han ska komma ihåg vad det är han ska göra, och sen ett lite längre spår.

Igår gick jag bph med Majje! Det var utbildning av beskrivare och de behövde testhundar, så resultatet blir inte officiellt. Har det hela filmat, så det kommer nog ett separat inlägg med film och kommentarer!

Idag var det dags för sök igen. Jag var lite off idag, vilket nog smittade av sig lite på Majje.. Är ändå nöjd med hans skick idag, även om det brukar vara bättre. Men med dagens förutsättningar är jag nöjd.
Kenny jobbade ut jättefint på djupet! Ena sidan av banan var lite svårare (för alla hundar), så på den sidan fick han lite ljud för att på lite extra drag ut. På den andra sidan jobbade han ända ut i kanten helt själv utan hjälp!

Det är mycket som börjar falla på plats med Kenny! Men framför allt att han kommer tillbaka med leksaker, tidigare har han gärna tagit leksaken/kamptrasan och sprungit iväg och lekt själv, och det har varit jättejobbigt att få in honom igen. Vilket har gjort att jag inte belönat så mycket med lek/kamp. Efter mycekt bytesträning kommer han nu gärna in med leksaken så vi kan leka tillsammans!!! Även om han gärna springer en vända själv, så kommer han glatt när jag ropar! Sån härlig känsla! Kommer nog bli riktigt bra med honom till slut 😉